Vi e utslagna, min mamman å ja´,

Idag när det är Torsdag, har ja hjälpt min mamman. Väckte henne gjorde visst väckarklockan, tur de, för igår sov hon ovanligt länge. Ida´kom hon yrvaken ner vid sex-tiden. Hon såg ut som om hon skulle ge sig ut och fara runt.
 Ibland missbedömer man henne, hon duschade innan vi gick ut. Inga goda tecken, men hon skulle bara sätta mig i arbete. Hon tog fram skottkärran kvickt och lätt, å sen kan ni räkna ut va som hände.
  Hon har suttit vid min sida, nästan hela tiden. Hon gick in redan klockan åtta halv nio, för att facebooka. Å dricka kaffe. Hon hade kanske trott att jag skulle stanna ute, men man måste ju påminna henne om att inte sitta halva dagen bara för att facebooka.
      Själv har jag planterar lite, rensat ogräs, medan hon bara sitter å väntar på loppis besökare. Hon är rent ut sagt lat, säg inget till henne hon får tro att hon också hjälper till. I eftermiddag har hon flängt runt bland loppis besökare. Innan dess så bar hon visst in några hyllor. Tro inte att hon ber mig om hjälp,,,
        Hörde henne nog, hur hon svor och betedde sig illa. Men hon ger sig visst aldrig,,
De kom en dam i min ålder å lämnade en konstig sak. Hon kallade den visst för gammal grammofon med PL- skivor, å några ensamskivor, tror de kallades singel förresten. PL , PL,,, hm, hm, hm, har glömt vad de sa. Hon tjabbar ju med allt och alla,,
      Nu sitter hon , lite avdankad o glor på VT,, nä TVn heter de väl. Då varken ser eller hör hon, min mamman. Janne sitter visst vid den andra datorn å gågglar. Å här sitter jag, med lite hund-godis å skriver lite på min alldeles egen blogg. Bäst att sluta innan hon märker att man e inlåggad, voff, voff,,
                     Man får verkligen passa på när hon är trött, om ni undrar varför det ibland går flera dagar innan man har en chans. Tror jag ska begära löneförhöjning, så ja kan köpa en egen bärbar, voff,,
    Mina pengar går åt till bröllopsutstyrseln, jag letar efter en lång klänning, lagom urringad i ryggen och gärna lång spetsärm. Skor är nästan det svåraste, finns ingenting att välja på,,

hjättegla e " min mamman" ida´,,

MÅNDAGEN DEN 1juli , 2013.


 Visste meddetsamma vad som stod på. När "min mamman" går snabbt då då,, Då blir jag olustig, har ingen aptit, sover dåligt nästan bara med ena ögat i taget. Känner på mig att nu så drar det ihop sig, funderar hela tiden vart min mamman skall, känner mig ledsen, tittar"under lugg", vänder bort blicken.
        Hon pratar lite mindre med mig, tittar på konstiga ställen beter sig annorlunda, jag blir ledsen,,
 Vi har ju våra ena rutiner om mornarna. Vi kissar, vi brygger kaffe, vi småpratar om hur vi sovit, vi kelas länge. Jag går ut och in allt är normalt. Men så kommer dessa stunder, när man varken vet in eller ut, vill inte vara ute och inte inne. Känner mig ledsen , nästan gråtfärdig. Så kommer det värsta, när min mamman säger : Keso stanna hemma, Keso kan vila sig en stund, Janne kommer in, Mamma skall skynda sig,,
        Då känner jag mig ledsen tittar åt alla håll runt omkring mig,, men bara inte på min mamman, då känner ja mig ledsen. När hon gått känner jag mig ledsen och ensam en stund. Tur att det är regnigt ofta då får jag åka med, måtte det bli en regnig sval sommar. Jag vill vara en glad Keso, som får åka med,,
                          Trots allt älskar jag min mamman, woff från en trött med glad Keso.

           PS: "Min mamman sover nästan, tur är ju de,, då är ju datorn ledig. DS.
     

Bull-"bak" å gamla prylar,

Denna da´var "min mamman " å ja uppe i rättan tid kan ni tro. Hon kom ned dansande från ovanvåningen några minuter över 5 i morse. Gissa om man var yrvaken, å va skulle hon upp å göra? Hon såg ut som en gammal fågelholk, i trosor. En sån syn, ja blundade nog i tjugo minuter minst. Låg kvar ännu längre, ty denna syn var förskräcklig. Åh hon ville att vi skulle baka, VI !!
  Livet har lärt mig att när hon säger vi då menar hon mej. Men ok. tänkte ja,,
Vad händer, hon sätter mig mitt i baket, lägger sig mitt golvet. Eller vid spisen, där man ska stå i alla fall i två timmar. Innan hon lägger sig, går hon ner i källaren å hämtar assistenten. Diska denna säger hon yrvaket, när hon kommer upp igen.
   Där ligger hon å småblänger i mer än tre timmar, på min plats. Va man kan bli trött,,
Hur tror ni att detta slutade, jo mina lösnaglar hamnade i degen. I morgon har hon lovat köra för mig till en salong i centrala Halmstad. Hon skall minsann få pröjsa både bensin och nya naglar + soppan i tanken,,
                        Längtar så efter semestern, i år åker man till ishotellet tillsammans med blivande maken. Han lovade mig detta häromdagen. Å ni "min mamman" skall dyrt få betala denna lilla weekend,,6666:- per  person,,,per natt, vi tänkte stanna ett par veckor.
       Hon har fullt upp med gamla prylar å sånt, såm hån fått i låppisän,,Hån är håpplös, män ja älskar hon ändå,,Woooff från mej till er,,

Bild på mig, Jag är ju såå söööt,,

1/2 8 hos oss,,

     Woff, och godmorgon !

Igår hade man ju herrbesök, sånt tröttar. Min mamman var ute i stora vida världen. Kan ni tro att jag fick inte åka med. Inte konstigt att man tänker och funderar på när, var, eller hur, får man åka med ? Har märkt en tendens när det är varmt, när min mamman har lite kläder på sig.

      En sak är säker, hon går snabbt hon tittar på klockan, hon tittar ut, hon letar efter bilnyckel, hon tittar sig i hallspegeln. Hon kollar i sin börs, hon lägger frukt i sin väska. Hon borstar tänderna,, noga, hon duschar,,

   Nog för att man har koll, så närmar sig då stunden om,,man får åka med ?

   Idag när det är grått, då hade det nog fungerat, hon hade tittat på mig och sagt : Vill Keso följa med, eller något liknande. Då vill det till att min mamman är redo. Annars springer man genom friska väggar. Rusar ut till våran bil hopp in säger hon då sitter man ju redan där.

     Man undrar alltid vad vi ska uträtta, soptippen, handla hälsa på hos någon eller hemska tanke veterinären. Men min mamman säger alltid när vi kör, var vi skall. Ofta åker vi till affären i närheten. Då får man alltid ett gott, jättegott grisöra. Men det äter jag inte innan jag kommer hem. Man måste ju ha koll, hur vi kör.

    När vi närmar oss hemma igen, då säger min mamman alltid : Nu är vi strax hemma igen. Keso känner igen sig, då hukar jag mig alltid ner och kollar lite extra. Det stämmer alltid, man ser kalvarna, när de är ute. När vi parkerar då ser man ju våran, min och mammans loppis. Ibland får jag hjälpa till där inne, det berättar jag en annan gång.
                                  Woff från Keso.

Jag ger mig,

Dagen före dagen efter,

  Nu har det hänt igen, hon vet vad hon vill. Tänkte bara förklara, bloggen ni kommer att läsa är "skriven" utav min hund Keso. Woff, då börjar sann historierna hagla. När man bor på landet, har man en härlig frihet. Man har naturen alldeles inpå sig, man njutet av varje ny dag.
         Vi har det bra, "min mamma" och jag. Hon har alltid så mycket på gång. Hon gillar allt hon tar tag i, men mest gillar hon mig. Det märks, jag blir ompysslad på det bästa tänkbara sätt. Hunden är människans bästa vän, de vet vi ju alla, jag också.
        Jag är bättre än den bäste på att spela fotboll. Ni skulle se och höra, gillar när vi är flera som spelar. Häftigt när man får turas om att lämna bollen. Jag försöker vara rättvis. Ingen får känna sig utanför.
      I morgon är det ju dagen efter denna dag, onsdag, då får man alltid vänta lite längre än vanligt. Mat får jag alltid direkt på morgonen, men,,
            Morgonpromenaden blir förmiddagstur nästan alltid, min mamman vill alltid läsa Fyndtorget. Vi har loppis min mamma och jag, men det berättar jag mer om en annan gång,, woff